Att det kan va så svårt


Igår hade vi tjejkväll hos Mickis i Väskinde. Det blev en blandning av tacosätning, sex drive, the unborn och så fick vi lite träning av att bära ut hinkar med vatten. Stackarn som är ensam hemma i flera dagar har fått översvämning i huset! Och mitt i allt bajs så gick frysen sönder så vi fick traska över till några för att frysa in maten (och Erikas matteböcker) hos dem ist.

Idag vaknade jag väldigt trött men glad av att jag inte fått mardrömmar från skräckfilmen vi såg igår. Solen sken i hederlig våranda och lektionerna var utbytta mot gotlands framtidsdag, då massa universitet och högskolor kom och informerade oss. Inget tydde på en dålig dag.

Men den kom iaf. Det var antagligen meningen att vi skulle få en liten inblick i vårt framtida liv men det jag fick var ångest. Helt plötsligt är man tillbaka på högstadiet, tillbaka till alla val och kval, tillbaka till ja eller nej tankarna, tillbaka till allt som iaf jag på något sätt hoppats på var borta. Eftersom jag inte har en aning om vad jag ska bli eller vart jag ska efter gymnasiet så ser jag liksom ingen direkt framtid än. Den framtid jag ser sträcker sig till sommarn typ och om jag tänker på mig själv om fem år får jag bara panik. Framtidsdagar, inte än!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0